eliste

Jag läste precis i samtalsanalysboken att en bra lyssnare är en sån som inte hela tiden vill inflika "Det är precis som när jag..." när någon annan berättar något. Alltså att i stället för att lyssna på den andra hellre vill berätta om sina egna erfarenheter.

Både jag själv och många jag känner borde nog träna lite på det. Jag förstår inte riktigt varför man har ett behov av att berätta saker om sig själv när det är någon annans problem som ligger i centrum. Eller det kan väl vara bra att utbyta erfarenheter, men att berätta bara för att berätta är inte särskilt trevligt. Snarare egocentriskt.