eliste

Jaha, hur ska man förklara det här bäst då? Jag är ju ingen lärare än direkt, trots att jag har läst all svenska jag ska läsa. Men vad fasen, jag ger det ett försök.

Meningar har ju ofta ett subjekt och ett objekt. Subjektet utför en handling och objektet "blir utsatt" för en handling.

Exempel: Jag gav boken till honom.
Här är jag subjekt eftersom det är jag som gör något. Honom är objekt eftersom denne blir utsatt för handlingen. Objektet är ofta det som kommer sist i en mening.

Annat exempel: Han gav boken till mig.
Här är han subjekt och mig objekt.

Man kan allså se att man säger jag i subjektet och mig i objektet. Det är olika former för samma ord. Typ.

Samma sak gäller för de och dem. Man skriver de när ordet är subjekt och dem när ordet är objekt.

Exempel: De gav boken till dem.

De = subjekt, dem = objekt.

Folk kan dock bli förvirrade då subjektet, som ofta är först i meningen, kommer i slutet.

Exempel: Vilka är de?
Här är ju de subjekt, eftersom det är de som kostar något, dvs är subjekt. Meningen har inget objekt.

Ett tips, som går att använda i ovanstående mening (och i många andra), är att byta ut de mot oss eller vi.

Alltså: Vilka är vi/oss?
Där är det ganska självklart att det ska vara vi. Och eftersom vi är subjektsformen och oss objektsformen, vet man att man ska ha subjektsformen de i meningen. 

Subjetsform                                                             Objektsform
jag                                                                                mig
du                                                                                 dig
vi                                                                                   oss
de                                                                                 dem

Så är man osäker kan man prova med att sätta dit ett annat ord av samma form. Hänger ni med? Om man tror att man ska skriva dem vid ett tillfälle kan man alltså bara prova med att säga oss istället. Om det passar in är det rätt form.

Ett annat tips är att säga meningen på engelska.

De = they
Dem = them

Exempel 1: Hur mycket kostar de?
På engelska: How much do they cost?
Exempel 2: De gav boken till dem.
På engelska: They gave the book to them.

Det finns även andra knepiga fall där många är osäkra.

Exempel: Jag gav boken till dem som var där.

Ja, det är sant. Här ska det alltså egentligen stå dem eftersom dem är objekt i meningen. Dock är det så många som skriver de i liknande konstruktioner att det har blivit accepterat.

Alltså: Jag gav boken till de som var där
= numer också okej.

---

Kanske ska säga vad jag tycker om dom i skrift också. Det är ju trots allt vad min uppsats handlar om.

Jag har intervjuat några gymnasielärare som säger att riktigt många elever skriver dom istället för de/dem när de börjar gymnasiet. Eleverna blir ofta förvånade när de inte får skriva dom och lärarna försöker lära dem att skriva "rätt". De får dock skriva dom i dialoger och andra talspråkliga situationer.

Personligen stör jag mig mer på när folk skriver fel på de/dem än när de skriver dom konsekvent.

Men borde man införa en reform som säger att vi helt ska ersätta de/dem med dom för båda formerna?

För det första måste jag bara säga att man i delar av Sverige inte säger dom utan di. En sådan reform skulle nog alltså kännas mycket märklig för dem.

Det skulle dock säkert vara bra för många "svaga" skribenter med en reform, eftersom de då skulle få en sak mindre att tänka på när de skriver. Däremot tror jag att elever inte skulle ha särskilt stora problem med att lära sig att använda de/dem korrekt om de redan när de lär sig skriva får lära sig detta.

Det argument som jag tycker är viktigast när det gäller att behålla de/dem är att alla texter som har skrivits före en sådan reform då skulle bli omoderna. Elever har idag tillräckligt stora problem med att ta till sig äldre texter. Och tänk då några generationer framåt, då de/dem har försvunnit ur språket och man ska försöka läsa texter från 1900-talet (och tidigare) med eleverna. De/dem är ju väldigt frekventa ord i alla texter. Ja, ni förstår säkert vad jag menar.

Men det jag efterlyser är egentligen bara att något bestäms. Jag tycker inte att det funkar som det ser ut idag. Många lärare är osäkra på om de ska tillåta dom och många elever är förvirrade för att de inte vet hur de ska skriva.

Jag tycker dessutom att det är fel av lärare att tillåta elever att skriva dom när det inte är accepterat av resten av samhället. Arbetsgivare kan till exempel diskriminera sökanden som "inte kan skriva ordentligt". Därför är det viktigt att lärarna försöker lära elever hur man förväntas skriva i vissa situationer.

Antingen bestämmer man att alla ska börja skriva dom istället för de/dem eller så bestämmer man att alla lärare ska enas och kämpa för att eleverna så tidigt som möjligt lär sig skilja på de och dem. Det kommer då att vara en naturlig del av språket. Det är trots allt inte kärnfysik.

Grattis till dem som orkade läsa allt.
Fattar ni nu eller?